Det finns bra älskare och det finns dåliga älskare och Kim Catrall alias Samantha brukar hålla sig till den första kategorin. Ikväll har hon valt mr Wien - och jag har träffat henne.När man träffar någon som det klickar med vet man det direkt. Det är som att landa i en ny stad och upptäcka att man känner sig hemma; man behöver inte fråga efter vägen, man kan bara luta sig tillbaka och njuta av det man gillar.
Det är så jag känner för Wien. Här är vackert, rent och välkomnande. Blir jag sugen på kaffe hittar jag snabbt ett mysigt café, vill jag springa hittar jag genast en vacker väg, vill jag flanera på stan uppenbarar sig spännande vinklar och vrån - och om någon frågade om jag vill komma tillbaka skulle jag svara som Kim Catrall: "Vilken tid vill ni ha mig där?"
Ikväll är det en stor välgörenhetsgala i Wien - Life Ball - Europas största gala i förmån för hiv/aids. Kändisar flygs in från hela världen och när "Samantha" blev tillfrågad trodde alla att hon skulle säga nej, hon har ju sin nya film att promota. Men den enda fråga hon ställde var den ovanstående - och nu är hon här.
Jag träffar henne på dagens presskonferens, där även Linda Evangelista deltar. Medan Kim skämtar, improviserar, skrattar och ler, gör Linda det motsatta. Hon kliver in, anlägger en min; läpparna lätt åtskilda, halsen hög, knulla-kameran-blick; och behåller den sedan genom hela timmen - helt ocharmig.
Charmig är däremot en av de många journalister som jag sedan äter lunch med. Han ställer
nyfikna frågor och låter sin blick vandra upp och ner längs min kropp. Ett tag ser det ut som om han hellre ville äta upp mig än sin wienerschnitzel, och när jag kommer tillbaka till mitt hotell hittar jag en present från honom på mitt rum - det kallar jag uppvaktning!Men den som väntar sig en rafflande fortsättning på den här historien kommer bli besviken: mannen i fråga är nämligen gravt homosexuell. Gay men, they love me! Jag har alltid haft framgång hos bögar och jag undrar om det möjligtvis har med mina muskler att göra.
Muskler är hur som helst det jag tänkte spela på ikväll. Dresscoden är hypad och den vanligaste frågan idag har varit: "Vad ska du ha på dig?" En fråga som jag inte tänkt så mycket på eftersom jag är en partycracker, så det får bli som vanligt - less is more - det vill säga den lilla svarta. Ju mindre krimskrams desto mer kropp och ikväll får helt enkelt min kropp bli min kostym.
Nu måste jag gå för en galakväll väntar. Själv väntar jag mest på att få vakna imorgon bitti, för jag har träffat en ny älskare, och den älskare heter Wien, och jag vill inget hellre än ge mig ut på hans gator och springa: det är mitt sex in the city.

3 kommentarer:
Åh, vilket härligt inlägg... Jag blir alldeles kär... :D
Själv har jag haft bakningsmarathon idag och gjort inte mindre än åtta olika frestelser.. Ingen träning dock, men jag kanskekanske hinner ge mig ut på en runda i morgon bitti (vid närmare eftertanke är det nog bara önsketänkande)..
Felicita :)
Va mysigt! Skulle kunna tänka mig att äta en & annan bakelse idag. Om inte annat som tröst, för jag betvivlar att jag kommer kunna springa en meter idag.
För övrigt anser jag att den som uppfann högklackade skor borde skjutas.
Det låter som mer taktik i det här än i Heile Gebr:s senaste Berlinäventyr!
Skicka en kommentar