En titt i träningsdagboken

Förklarar allt.

Jag skriver träningsdagbok varje dag. På träningsdagar antecknar jag aktivitet, träningstid, puls, kaloriförbrukning, belastning och en kort kommentar. På vilodagar antecknar jag återhämtningsstrategier, energinivå, sömn, jobbsituation, förekomst av stress osv. Med jämna mellanrum noterar jag även vikt och vilopuls.

Varje aktivitet får en rad i träningsdagboken. Det kan t ex se ut så här:

22/5 Tor 1:17 Uppgiftssparring 12 ronder med V och N. Belastning: 3. Snittpuls: 141. Kcal: 519. Egen kommentar: Rörigt som fan.

Det är alltså inga långa haranger. Det tar väldigt kort tid att plita ner den där informationen. Ändå blir jag nästan alltid lite trött av tanken på att jag måste skriva ner det där - igen. Det känns som att jag aldrig kommer att läsa det, som att min coach bara kommer sätta in det i en pärm, som att det överlag bara är onödigt pappersarbete.

Vilket naturligtvis är helt fel.

Jag tror ofta att jag har stenkoll på min träning. Jag tror att jag vet varför det går bra eller dåligt, hur mycket jag behöver vila och äta, varför jag har ont, när det är dags att maxa och när det är dags att köra mängd. Men faktum är att det är extremt svårt att tolka kroppens signaler, det är något som även elitidrottare på landslagsnivå vittnar om.

Något som däremot är lätt att tolka är träningsdagboken. När jag väl tar fram och läser igenom den faller allt på plats. Idag har jag till exempel gått igenom sommarens träning och kommit fram till följande:

- Jag får ofta skador när jag kör mängd.
- Jag blir trött när jag lägger in nya moment i träningen.
- Jag presterar sämre de veckor jag kör styrketräning med vikter.
- Jag får en snabb utvecklingskurva när jag lägger in mycket teknik, oavsett gren.
- Jag får bättre tider på mina löpsträckor redan en vecka efter att jag kört intervaller eller backträning.
- Jag återhämtar mig bättre när jag är aktiv än när jag ligger hemma på sofflocket.

Ovanstående är inga revolutionerande fakta, tvärtom är det vedertagna teorier, men genom att se mönstret kan jag effektivisera både träningsdagarna och mina återhämtningsstrategier utifrån de mål jag vill uppnå. Det är också en trygghet att kunna gå tillbaka och faktiskt bevisa vad som funkat, och inte.

Dagens genomläsning gav också följande kuriosa:

- Sommarens längsta träningsvecka bestod av 28:50 timmar.
- Sommarens längsta träningspass var 6:16 timmar.
- En vecka hade jag tre stycken träningsdagar som var över 6 timmar. Veckan efter var jag trött. Vad konstigt!
- Min högsta snittpuls var 174.
- Min lägsta snittpuls var 66. Och nej, vi talar inte vila nu, det var ett träningspass!
- Jag måste lida av en schizofren träningspersonlighet. Under en och samma vecka står det till exempel: sparring, backträning, paddling, simning, cykel, uppgiftssparring, teknik, säckintervaller, terränglöpning och orientering.

Jag kanske borde starta multitävlingar som även innehåller boxning? Simma ut till en ö, orientera dig fram till ringen, gå en boxningsmatch, cykla till paddelsträckan... Jäklar vad jag skulle vinna då!