Jag har evaporerat

Historiens svettigaste träningspass.

Jag har tillbringat kvällen i en källarlokal på Kungsholmen. Men som Tvilling-Kötta konstaterade kunde vi lika gärna varit i Bolivia. Värmen och luftfuktigheten hade liksom ingenting med Stockholm och oktober att göra.

Att kliva in i lokalen var som att kliva in i en ångbastu, och de första svettdropparna börja bryta fram redan när jag bytte om. Under uppvärmningen tog luften slut, och när vi började med skuggövningarna kändes det som att andas under vatten.

När vi sedan körde igång med fyra treminutersronder matchsparring fick jag köra mot en riktig slugger som bara gick framåt, och eftersom vi höll till på en liten del av golvet utanför ringen (vilken var upptagen av världsmästaren Anna Laurell) blev jag hela tiden inträngd mot olika väggar och hörn när jag gick åt sidan. Det kändes som jag stod och boxades i ett trångt träsk mitt inne i en tropisk djungel.

Inom kort var jag lika blöt som om jag hade hoppat i sjön. Händerna gled runt inne i handskarna och håret dröp under huvudskyddet. Vattnet var slut i flaskan och ändå kändes det som jag inte hade fått i mig någon som helst vätska. De återstående fyra treminutersronderna uppgiftssparring mot samma slugger var som ett krig. Jag plaskade runt och slog och allt kändes så overkligt att jag nästan började hallucinera om is och vatten och kyla och syre.

Men det visade sig att jag skulle få drömma ett tag till. För nu skulle det slås säck. I fyra treminutersronder till. Vid det här laget började paniken sprida sig i lokalen. Det kändes som om jag blev strypt och dränkt samtidigt som jag slog. I en av rondpauserna sjönk jag ner på ringkanten men då kom Perkele genast fram och skrek att "vill du sitta ner så kan du gå hem!"

Det var alltså bara att slå och slå och se svetten spruta och sedan var det bara att hoppa hopprep i tre ronder och känna linnet klatscha mot kroppen och sedan äntligen -äntligen- fick jag hoppa in i duschen, som visade sig innehålla varmvatten och ha stopp i avloppet så att jag inom kort befann mig ståendes i en bassäng med vatten uppåt smalbenen... djungelvarning version large!

Träningskläderna landade tungt i en kasse och mina vanliga kläder blev blöta av eftersvettningar så fort jag krånglat på mig dem. Dagens absolut skönaste känsla var att stiga utanför porten och mötas av höstkylan, men jag måste ändå säga att det var ett riktigt bra träningspass. Riktig hardcore, som man blir härdad av!

Och som man blir lättare av. När jag kom hem visade nämligen vågen två kilo mindre än min morgonvikt. Jag hade alltså tappat tre procent av min kroppsvikt på 90 minuter! Inte konstigt att huvudvärken ligger som ett ok över skallen. Nu blir det resorb och en kanna vatten innan sängen. Sedan måste nog den här listan uppdateras.