tisdag, oktober 07, 2008

Att veta vad man äter

Många tror - få vet.

När jag utbildade mig till PT och kostrådgivare testade jag olika dieter. Jag räknade kalorier och hade total kontroll över vilka näringsgrupper och näringsämnen jag stoppade i mig.

Det var en lärorik period då jag lärde mig mycket om näringsinnehåll. När jag sedan slutade föra kostdagbok kunde jag ganska lätt göra ett överslag på vad jag fick i mig, utan att behöva skriva ner allt. Jag började helt enkelt gå på känsla.

Men precis som när det kommer till träning kan det vara förledande att gå på känn. Vill man uppnå ett specifikt resultat behöver man ett genomtänkt träningsprogram - detsamma gäller kosten.

Jag vet inte vad det är som är så känsligt med just mat, men få områden har nog så många självutnämnda experter som när det kommer till kost. De flesta anser sig ha koll på vad de äter, men knappt någon vill att man gräver närmare i det.

Vid närmare granskning visar det sig alltid att vad folk tror sig äta och vad de egentligen äter är två olika saker. Många säger att de kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt, men när man registrerar deras intag äter de alltid mindre än vad de gör av med. Och vice versa gäller för överviktiga.

Men kost handlar inte bara om vikt. Kost handlar också om att optimera hälsa och prestationsförmåga. Det räcker inte med att stoppa i sig en viss mängd kolhydrater, protein och fett. Vi behöver även en viss mängd fiber, vatten, mineraler och vitaminer.

Själv tycker jag att det kan vara nog komplicerat att göra ett överslag på hur mycket kalorier jag stoppat i mig under en dag. Ska jag dessutom hålla reda på näringsinnehållet blir det lätt snurrigt.



Det här har jag fått i mig hittills idag. Många
staplar skjuter i höjden, andra ligger helt klart i riskzonen.



Därför brukar jag göra en kontroll med jämna mellanrum. Ett enkelt sätt är att registrera det man äter i Hälsovakten. Det räcker med några dagar för att få koll på hur man ligger till, sedan kan man fortsätta äta på känsla.

Det kan vara extra bra att göra en koll så här i förkylningstider. Då får man snabbt veta om men behöver peta i sig de där extra tabletterna med c-vitamin, eller om man får i sig tillräckligt med kosten.

Jag började registrera imorse. Mycket intressant. Som det ser ut nu får jag exempelvis i mig gott om b-vitaminer, kalcium, fosfor och selen. Men för lite kalium och magnesium, mineraler som är viktiga för muskelfunktionen.

Håller den här trenden i sig behöver jag göra ändringar för att hålla min näringsbalans på en bra nivå. Hur ser din balans ut? Ibland går man runt och känner sig trött och tar till alla tänkbara knep, utan att se att förklaringen finns framför en - på tallriken.

10 kommentarer:

Felicitas sa...

Kalasbra inlägg!! :D

Dunceor sa...

Jag är en av dem där som vet att jag äter kass men inte bryr mig om det =)

Ska snart gå från jobb och då hägrar två Green Meal menyer på Max =)

gullfot sa...

Åååååhhh, det där med att mat är oerhört känsligt, det kan jag verkligen skriva under på. Bara en enkel sak som att äta annat än svensk normalkost kan upplevas som direkt hotfullt av utomstående, även om det beror på t.ex. allergier eller medicinskt betingad diet.

Nu var det ju egentligen inte det ditt som vanligt intressanta och skitviktiga inlägg handlade om, men jag kom bara att tänka på det :-) (jag loggar själv i perioder, var ett tag sedan sist...)

Karin sa...

Intressant att se alla näringsämnen man får i sig!
Annars tycker jag det där med kalorier är SVÅRT!
Men du har så rätt i det du skriver, om hur man uppfattar vad man får i sig (eller inte får i sig). Det sägs ju att man lätt underskattar sitt matintag med 10% och lätt överskattar sin träning med 10%. Det kan göra skillnad!

Mia sa...

Vilket bra inlagg och sa ratt ocksa! Jag har precis borja intressera mig for den har djungeln...inte latt, ska kolla en svang pa Halsovakten =)

Magda Gad sa...

felic: tack! :D

dunceor: aja baja... ;-) bränslet är ju minst lika viktigt som vad du har på fötterna! :-)

fredrika: ja men visst är det så!? och jag förstår verkligen inte varför. det borde ju liksom vara upp till var och en vad man vill stoppa i sin egen mun?

nike: visst är det svårt. och det är nog just det där med "uppfatta" som man bör undvika, och istället ta reda på hur det ligger till. maten kan man ju som sagt registrera i hälsovakten, och träningen kan man regga med pulsklocka. sedan kan man räkna ut sin BMR någorlunda hyfsat med tabell, och då har man iaf något att utgå ifrån. sen får man prova sig fram.

mia: jepp, är en djungel! lycka till out there! :-)

Karin sa...

jo det gäller då att väga maten och verligen regga med pulsklocka. För jag menade att även om man reggar maten i ett hälso/viktprogram, kan det vara lätt att tänka "jo jag åt nog 100gr av den varan", när det egentligen var 110gr. Samt att tänka att man tränat 60min istället för 55.
Då kan det ju bli diffar som sen gör skillnad.

Magda Gad sa...

nike: absolut!!! DESSUTOM visar alla pulsklockor FEL! de utgår ju från tabeller som utgår från nån slags snittperson, men vi är alla individuella. men om man tar en vecka och mäter allt så noga man kan enligt flera olika modeller så brukar man ändå få nån slags siffror att utgå från, sen får man gå på känsla efter det.

Anonym sa...

Brukar ibland använda Livsmedelsverket http://www.slv.se/ldb och finska Folkhälsoinstitutet http://www.fineli.fi/index.php?lang=sv databaser för att kolla upp näringsinnehåll. Tyvärr så kan infon vara ganska missvisande. Ex kan fett i lax variera mycket http://www.testfakta.se/Article.aspx?a=48034, och ekologisk frukt och grönsaker smakar oftast mer och godare, vilket oftast även betyder bättre näring.

Även svårt att uppskatta näringsinnehåll när man äter på restaurang. Vad för fisk var det på tallriken, var köttet välmarmorerat eller var allt fett borta?

Magda Gad sa...

kb: jag brukar också kolla livsmedelsverket. men visst är det svårt, jag är helt enig. man får helt enkelt kolla av ibland och gå på känsla resten av tiden.
men det är skönt att ha kunskapen i ryggsäcken tycker jag, så kan man göra medvetna beslut! annars kan man ju TRO sig äta jättebra i brist på bättre vetande.