Hade glömt hur välgörande det är.
Vässade armbågar. Rätt ner i ryggen. Skärande smärta genom hela kroppen.
Underarmar på triggerpunkter. Kotor som knäcks.
Efteråt den pirrande känslan av ökad blodcirkulation, syresatta muskler och endorfin.
När jag går därifrån är jag lite lättare, mycket mer avslappnad - och kan i alla fall nästan röra huvudet åt alla håll som det är tänkt.
Det är rehab. Det är naprapati. Det är mr O himself in action. Och jag har saknat det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Dina terrängskor... vad är det för modell? Köpta på löplabbet?
Funkar de på asfalt också, eller är de för grova då?
Vi behöver ett par till en terrängtävling i September... tacksamma för tips.
(Svara gärna som kommentar/mail hos oss, då vi kanske inte hittar tillbaka hit för att läsa ditt svar i tid... )
Tackar... just klippor är ett underlag vi skall bemästra. Vi kommer även att simma med dem, så jag skall helt klart kolla upp tipset.
Det enda är om vi behöver mer stöd av dem.
Jag tycker det är fusk att ni i Sthlm har så många bra naprapater. Den jag går till har inte gett mig något bra intryck men samtidigt har jag inte hittat någon bättre. Det enda hon säger är att allt ser bra ut och jag ska stretcha lite mer.
dunceor: fy va tråkig, man vill ju åtminstone få en armbåge nerkörd i ryggen om man har besvärat sig att gå dit :)
Skicka en kommentar