Högtidsfirande.
Det var tydligen inte nog med att jag upplevde gårdagen som meningslös. Jag missade också att det var första advent.
Vilket är typiskt mig.
Förra året försökte miss MP uppfostra mig. Hon gav mig en adventsljusstake och påminde mig på första advent, och jag var riktigt stolt då jag tände ljusen till söndagskaffet den morgonen. Jag hade lyckats fira en högtidsdag!
Men jag ropade tydligen hej för tidigt, för när jag meddelade miss MP hur duktig jag var fick jag genast till svar: "Va, säg inte att du tände alla fyra ljusen?"
I år är det som vanligt igen. Inga adventsljus. Inga högtidsförsök. Men nu funderar miss MP på att ge mig en stjärna istället, med motiveringen att "den kan du inte bränna upp i alla fall".
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
23 kommentarer:
Haha, orkar inte heller alltid fira högtider. Kom på att det var 1:a advent igår kväll efter träningen, var faktiskt sugen på att köpa en julchokladkalender som man hade som liten.
Mitt ex var en riktig julfantast och det skulle julpyntas och hänga upp allt möjligt skit. Nu är det lugnt och fint i lägenheten och man kan med gott samvete ignorera julen rätt ordentligt =)
Heh! Jag ser att du fyller din dag med väsentligheter!
På mitt jobb (med utvecklingsstörda) så är det jätteviktigt att hålla på rutiner och traditioner för att de ska kunna hänga upp året på olika högtider och händelser... det innebär att vi firar varenda liten högtid som finns med strikta rutiner kring hur allt ska ske... Kanon för dem, men för mig - som knappt kan skilja på midsommarafton och julafton - är det helt värdelöst. Igår satt jag och kollade i "högtidspärmen" och var tvungen att fråga en kollega om det var 1:a advent eller ngn annan innan-jul-högtid som vi skulle fira.
Jag får kanske inte jobba kvar där när jag avslöjat detta. Jag blir kanske omhändertagen!? =)
funrun: jag älskar rutiner så nu har jag två frågor: 1, är jag utvecklingsstörd 2, var kan man få tag på en sån där pärm?
;-)
well, någon lindrig störning har du allt. ;)
jag fixar en pärm till dig om du kommer och håller reda på mig. :D
funrun: fan. det är det jag alltid har misstänkt. haha. men nej du, så enkelt slipper du inte undan. instruktioner finns hos marathonmia.
:-)
skepp ohoj, instruktioner är lästa hos maramia!
mening du ska kolla på bilden.....
dalarna: haha underbar!
funrun: bra. väntar på besked.
Själva högtiden är väl inte det viktigaste, snarare att fira. Huvudsaken är väl att själva firandet blir av någon gång emellanåt och att det blir njutningsfullt så som man själv vill ha det, med eller utan ljus är väl en smaksak. Högtiden i sig kan tendera att skapa en ensamhetskänsla för mig som inte vill göra på samma sätt som alla andra. Vilket blir lite jobbigt.
lisa: jag hänger inte med, om man inte gillar högtider, varför och vad ska man då fira?? jag firar inte. varken med eller utan ljus.
Jag brukar halvt på skämt halvt på allvar säga att jag inte bryr mig om högtider för att jag sprider min kärlek över årets 365 dagar, jag behöver inte en speciell dag för att ge någon en present eller visa att jag bryr mig.
Det är ju inte sant eftersom jag är en smula asocial, men som koncept tror jag på det.
Många har nog högtiderna som ventiler där de kan ge presenter och bry sig under en dag för att lätta sitt fåliga samvete, sen kan de fortsätta som vanligt resten av dagarna.
Jag menade bara att det är viktigt att fira i livet på ett sätt som man själv trivs med. Tycker man inte att de är rätt tillfälle vid högtider så får man hitta andra tillfällen som passar en själv bättre.
pelle: ahh, välkommen till asociala klubben! :-) själv tycker jag att det känns mer äkta att skämma bort någon när man verkligen känner för det, inte bara för att man "ska" för att det råkar vara en viss dag.
lisa: ahhh, då fattar jag. och ja, fira kan man ju göra när man känner att man har anledning att fira. tanken att fira litegrann varje dag, som pelle skriver ovan, tilltalar mig mer än att samla allt på en dag. då blir varje dag litegranna förgylld istället och man slipper högtidshysterin :-)
Högtider borde vara mera för att umgås och ha trevligt. Nu stressar många ihjäl sig om mat, resor och att vara pretentiös om allt, bara för att hålla upp illusionen om "tomtebolycka". Slappna av och njut av det man redan har!
Håller i hjärtat med. Men det finns tillfällen som man kan sno åt sig för att kunna sitta och pyssla. Jag är ett sådant där pysselfreak. Ge mig lite piprensare, tyg och lim så har jag och göra flera timmar. Och mina barn uppskattar det verkligen. Men visst försvinner julen i någon sorts masshysteri. Och eftersom jag jobbar på Posten är det lite svårt att undvika att den kommer - planeringen börjar ngn gång i augusti...
kb: ja precis, och den där stressen fattar jag inte alls.
arj: jag antar att det är skillnad om man har barn. lever man ensam som jag så är det ju knappast nån som märker om man pysslar :-)
Du är underbart originell Magda! Firar ni i boxningsklubben? Vi brukade ha Lucia i ju-jutsu klubben, iförda våra dräkter - det var kul!
magdalena: hm, är jag? :-)
på min förra klubb hade vi terminsavslutningsmiddag på klubben och pyntade ringen med ljusslingor. fast vi åt indisk mat... och på nya klubben kommer vi ha avslutningsmiddagen på grekrestaurang. så inga adventsljus där heller...
Jag hörde något om skyltsöndag härom dagen och tänkte att det var nog kallt.
Jag har dock gått julen till mötes genom att måla 2 naglar på vardera hand i julrött med glittrigt överlack (De övriga är smakfullt brunglittriga, javisst.). Personligen tycker jag att det är mycket roligare att klä sig själv än att klä granen.
Så... Vad tror du? Röda naglar kanske?
ninja: det var inte alls nån dum idé! det enda jag retar mig på med nagellack är när det flagnar och man måste bättra varje dag.
Se det som meditation. ;D
Skicka en kommentar