Man kan säga att jag rör mig jävligt osexigt just nu.
Det började med att ljumskarna stelnade på sig under åken. Fast jag tyckte att jag fick ut dem rätt bra när jag joggade ner efteråt. Och fokus låg liksom mer på skavsåren än några sketna fästen...
Men nu har de börjat gnälla på riktigt. Som rostiga gamla gångjärn. Gör mitt bästa för att springa bort det, nu senast med B på en runda över Årstabron.
Om det släpper? Nej nej.
Men va fan. Varför gnälla? Det var ju underbart! Och nu är jag ju härdad inför Det stora vinteräventyret, som kommer att få helgen som gick att framstå som en barnlek.
tisdag, december 16, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

3 kommentarer:
vet hur det känns. andra kvällen efter tekniknötande med staffan larsson var inte rolig. eller rättare sagt, att komma ur sängen var inte roligt...
Lite hästlinement får en att glömma stelheten och tänka på annat.
Usch då, dumma och trilskande ljumskar lät inge' vidare...hoppas det går över snart!
Skicka en kommentar