tisdag, december 02, 2008

Om du bara hade ett halvår kvar

Att leva.

Vad skulle du göra då?

Detta är en fråga som jag brukar fundera över emellanåt. Kanske som en reality check. Eller som ett kvitto på att jag lever som jag önskar.

Jag inbillar mig att om svaret på frågan blir att man skulle fortsätta leva på ungefär samma sätt som man gör idag, så har man gjort rätt livsval. Om svaret däremot skiljer sig helt eller delvis kanske man bör omprioritera.

Dessutom är ju frågan alltid aktuell. Bara det att tidpunkten är oviss.

Så vad säger ni. Vad skulle ni göra?

Själv vaknade jag med huvudvärk och har inte lyckats tänka längre än till frukost. Och det blir exakt samma frukost som vanligt.

23 kommentarer:

Anonym sa...

Hmm en bra fråga..
Vänner o bekanta och ungarna är ju borta hela dagarna så man kan ju inte säga att man ska stanna hemma för att få vara med dem de sista veckorna. Så man fick väll ta cykeln o terrorisera sina kollegor som vanligt tills man faller ihop...
tjing vi ses

Unknown sa...

Högre burnrate av allt, både pengar och kropp? Betala för rymdresa eller annat viktlöst tillsånd? Strunta i att det kanske är livsfarligt med rymdteknik.

Anonym sa...

Finns för mycket i världen jag inte hunnit sett eller gjort än. Skulle tagit 3 av månaderna till att försöka hinna med så mycket som möjligt av detta. Dom andra 3 skulle jag försöka ungås med nära och kära så mycket det bara gick. Därefter skulle jag springa en mara sub4h och sen kunde jag gott dö hyffsat lycklig iallafall. :-)

Björn from Stockholm, Sweden sa...

bra fråga...

so much to do, so little time...

det skulle bli en blandning av göra det jag redan gör: leva... och av att dela upplevelser med dem jag har närmast...

//

Anonym sa...

Älska med den jag älskar (om det går), dansa, njuta av allt som är förbjudet och ohälsosamt, umgås med alla vänner nya som gamla, resa och älska ännu mera.

Puma sa...

klokt skrivet. håller med till fullo!!

Karin sa...

Oj... Då skulle jag nog jobba mindre och umgås ännu mer med alla underbara människor runt omkring mig. Och återvända till delfinerna utanför Zanzibar... Och definitivt ägna mig mer åt "alternativträning" än jag gör idag ;)

Anonym sa...

jag skulle kramas, sova sked, gosa med katten, placera ut mina pengar till de som behöver dem bättre än jag (djur och människor), springa långt och länge och kolla vem/vilka som bär upp mig på fjället där min aska ska spridas.

En nära vän till mig frågade en gång vad min drömsituation var, hur jag skulle beskriva den... Jag fick själv avgöra alla omständigheter runtomkring. Årstid, plats, senaste dagarna, framtid pengar, Ensam, sällskap, känslor, arbete, allt. Det enda viktiga var att det handlade om mig och om vad jag ville...

Svaret man kommer fram till säger också en hel del om var man står just nu, och var man är i livet. Testa.

Magda Gad sa...

dalarna: så du cyklar i alla fall? jag börjar hysa hopp om dig!

kb: åhhh viktlöst tillstånd... jag skulle börja dyka igen!!!

linda: låter som en både bra och rimlig plan :-)

björn: ja jag håller med, man får leva på helt enkelt och ta vara på dagarna...

lisa: resa till årstabron och göra resten där då eller? ;-)

puma: word!

karin: delfinisar! I love! och ja just det, alternativträning. jag brukar säga att problemet med den är att den inkluderar andra människor ;-)

funrun: på fjället, det var ingen dum plats. då kan du sitta där uppe som en salig bergsande och hålla koll på allt sen... :-) men det där sista, är inte det exakt samma tankeexperiment? jag menar, en drömsituation, ÄR inte det precis vad man vill ha de sista månaderna i livet?

Anonym sa...

jo, det är ju samma sak, men i mer komprimerad form. På ett halvår kan man ju göra tusen saker, mitt tankeexperiment handlar mer om just nu - en dag, en timme, en sekund. Det var så jag menade.

Magda Gad sa...

funrun: oki oki då fattar jag. just nu... just nu sitter jag färdigtränad i soffan och äter blåbärsgröt och känner mig fullkomligt nöjd och är för trött att ens orka önska mig nåt annat. är allt bra då??? :-)

Magdalena sa...

Jag skulle vara mycket mer närvarande i nuet som det fint heter ffa när jag är med mina barn. Jag skulle då vara mycket mer på dem på det sättet. Jag skulle filtrera bort mycke av umgänget faktiskt. Jag skulle inte satsa på att slå mina egna läparrekord, kanske... Jag skulle skriva brev till mina barn som de får läsa när de är större. Jag skulle kramas mycket mer med min man. Jag skulle säga till folk jag älskar att jag älskar dem. Jag skulle äta mera glass!

Magdalena sa...

Jag stavar som en kråka... Löparrekord ska det vara!

Anonym sa...

*skrattar*
hmm jag cyklar ju varenda dag!!!
Snö regn hagel storm you name it!!!!
gunde har slöat till!!!
åker för mycket sl tycker jag...
tror han saknar snön o fjällen.....

Andrej sa...

Jag skulle bli en mycket snällare och mer lyhörd människa, tror jag. Samtidigt mycket modigare, och på ett rakt sätt kunna säga sanningen till människor.
Jag skulle inse hur meningslöst det är att längta efter inspelningsbara DVD-spelare, 42-tummare, bärbara datorer och allt annat "livsviktigt".
Jag skulle pyssla, gå ut med hunden, vara med min sambo, diska och laga mat utan att klaga. Umgås med mina barn på ett annat sätt; läsa i sängen med bägge två istället för en och en; spela fia med knuff utan att vara orolig för att förlora och jag tror någonstans att jag inte skulle fortsätta med både jobb och träning.
Hmmmm... varför gör jag det inte redan nu?

Niklas Källström sa...

Självklart är jag nöjd med det liv jag har idag, okfri och lycklig.

Men med bara 6 månader kvar....då vill jag nog spendera dom i Italien(Riva del Garda), ett halvår med bergscykling, fan vad fint :)

Magda Gad sa...

magdalena: det slår mig att såna här saker måsta innebära helt andra saker när man har barn. tänkvärt! vad hindrar dig från att göra detta idag?

dalarna: vad är det du säger, åker gunde sl??? I´m chocked! tur han får en jämtlandsdos snart...

arj: PRECIS vad jag tänkte när jag läste din kommentar, varför gör du inte det nu? det lät minst sagt vettigt.

niklas: fy faaan va härligt!

Anonym sa...

Åstrabron skulle vara en bra början på mina sista 6 månader men min bedömning är att jag hinner mer. Jag har nästan läst ut Veronika..Citat "Många människor tillåter sig inte att älska just på grund av detta, för att det finns så mycket, så mycket förflutet och så mycket framtid med i spelet. I ditt fall finns bara nuet". Stämmer bra för mig relaterat till frågeställningen.

Magda Gad sa...

lisa: wow, jag är imponerad att du redan läst och citerar! vad blir ditt betyg?

Anonym sa...

Inte helt klar än men kan ge den en preliminär 2:a. Tycker att han drar upp en massa trådar som de flesta människor funderar över, levererar några kloka ord om det och drar vidare till nästa tråd. Orden är kloka som i citatet men det räcker inte riktigt för mig. Saknar ett djup och botten samt får associationer till horoskop. Ska dock ge Coehlho ännu en chans i "Elva minuter". Kanske finns något som jag ännu inte förstått. Ihärdig :-D

Magda Gad sa...

lisa: härligt ihärdig måste jag säga!

återkom när du läst ut den. håller med dig i mkt av kritiken (förutom det där med horoskopkänslan) men den har en slutpoäng som i alla fall charmade mig!

därför ger jag den bra betyg. inte för att den tar upp några nya sanningar, eller för att man får fundera och klura när man läser, utan för att den presenterar gamla sanningar på ett sätt som sätter dem i ett annat ljus. och det tycker jag är förbannat kreativt.

dessutom gillar jag gökboet-feelingen.

Magdalena sa...

Bra fråga Magda (ska du inte bli terapeut? *garv*). För dålig fokus på att vara här och nu, tror jag. tränar på det, att inte ha så många bollar i luften, inte så många måsten. Inte vilja göra så mycket - även om det mesta är roligt så tar ju allting tid!Fördelen med barn är att man blir tvungen att var här och nu!

Magda Gad sa...

magdalena: haha, terapeut, det känner jag mig faktiskt som en stor del av den tid jag lägger på kostrådgivning och personlig träning! att ändra sitt liv och bli mer hälsosam hänger ju ihop med ALLT annat i livet.

och det där med måsten... jag tror man måste fundera över om de verkligen är måsten. och om de är det, hur kan jag effektivisera mig så att de blir gjorda utan att de tar över vardagen?

kanske lätt för mig att säga som lever ensam, men även jag har perioder då jag stressar in mig i grejer och inte alls kan njuta av nuet. brukar tänka att man i såna lägen får "skruva ner" sig själv, precis som om man hade en volymknapp. stänga av så mkt som möjligt runt omkring och tänka över vad man egentligen "måste". måste jag svara i telefon idag? måste jag svara på mail idag? måste jag ha städat hemma idag? måste jag vara social idag? kanske är det så att det enda man måste göra för att må bra är att äta, vila, motionera och bara vara och njuta av stunden i allt man gör? :-)

inte äta för att man ska bli mätt, utan njuta av det man äter och den stund man har med maten. inte slappa bara för att slappa, utan göra nåt man verkligen uppskattar när man slappar. kvalitet. istället för kvantitet...