Efter att ha tagit upp frågan om urinterapi som tänkbart kosttillskott möts jag ständigt av frågan i rubriken.
Svaret har hittills varit: Nej.
Men om jag genom studier och kloka samtal med Coach Mike kommer fram till en mer övertygande kunskap än jag har idag kan det hända att jag ändrar mig.
Mer om detta inom kort.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
15 kommentarer:
Intressant så länge man inte har en urinvägsinfektion! ;o)
Min mormor som ung tvättade ansiktet i urin (lärd av sin mor) för att hålla det fint utan blemmor mm. Själv spolar jag ner den och på sommaren anv utspädd för att vattna växter med - jäklar vilken växtkraft de får då! Väntar med spänning på artikel om amaroli.
Urin förväntas vara rent/sterilt.
Mer tveksamt gott att dricka (:
Varför hälla tillbaka någonting till kroppen, som kroppen vill göra sig av med?
Jag ställer mig kraftigt skeptisk till det och en snabbgoogling på ämnet gjorde mig inte mindre skeptisk heller.
Inte för att det hör hit men:
Det lär visst ha gjorts ett experiment i England nån gång på 50-talet, där man lät veganer med B12-brist inta ett sterilt, lukt- och smakfritt extrakt av deras egna fekalier, varvid man konstaterade att B12-status återställdes. B12 bildas som bekant av bakterierna i tjocktarmen, där annars inget näringsupptag sker. Tyvärr har jag glömt i vilken bok jag läste om detta. Möjligen är det skälet till att gorillor, som väl är strikta veganer ibland äter sitt eget. Ett vitaminpiller verkar dock enklare.
Apropå urinens rena/sterila status: urin är sterilt (=fritt från bakterier) i urinblåsan. Tas den inte därifrån sterilt så är det inte sterilt längre... Att det skulle vara nyttigt har ju inget med det att göra dock, som Carro säger så är det ju lite taskigt att återföra slaggprodukterna.
jag är sjukt nyfiken på vad din ställning i fråga är!
ja, den är ju nej, kan man läsa, men jag menar den mer utbroderade varianten.
jumper: ja, det funkar. det funkar även om man har fått en rubbad bakteriebalans i tarmen. men nu var det alltså urin det gällde.
carro & thomas: att kroppen gjort sig av med något vid ett tillfälle behöver inte innebära att det kan ha nytta av det vid ett annat tillfälle.
ponera till exempel att kroppen kan ta upp 1 g c-vitamin per dag. om jag då äter 2 g på en dag så kommer jag att kissa ut 1 g. det innebär inte att jag kissar ut det för att det är avfall eller dåligt för kroppen. jag kissar ut det enbart för att jag har fått för mycket av det goda.
och så kan det vara med många vitaminer, mineraler, aminosyror osv. överskottet kissas ut och man får egentligen något som liknar ett väldigt bra kosttillskott.
funrun: som du ser ovan så börjar jag bli positivt inställd. men jag forskar vidare innan jag slår fast något.
jag måste ju erkänna att jag ägnade 20 min igår åt att googla detta. Spännande!
Jag är inte den som är den så jag hoppas att du provar!
Näpp, det har du helt rätt i Magda, problemet blir att du får svårt att separera de ev. nyttoämnena som skulle vara bra att få tillbaka från slaggprodukterna som inte alls är snälla mot kroppen...
thomas: men det behöver ju inte jag göra, det gör ju kroppen. tror inte det blir nån extrabelastning, det är trots allt något naturligt och inget konstgjort så som andra grejer man kan stoppa i sig... dvs hur hårt måste kroppen jobba om man dricker ett glas urin kontra tar en stark vitamin-mineraltablett?
Nja, framförallt är det ju kväveföreningarna (mest Urea) som kroppen vill ha bort, det är massor av såna, det är därför det funkar som gödning *utspätt 1:10, annars bränner man rötterna på känsliga växter. Men det finns även andra gifter som är vattenlösliga och separeras i njurarna som jag inte skulle vilja hälla tillbaks. Gödningsmedel med vitamintillskott är ju fortfarande gödningsmedel, liksom... ;-)
thomas: ja det där är ju intressant såklart. jag antar att man måste veta hur hög kvävekoncentrationen är och hur mkt som ändå bildas i kroppen, utan urintillskottet, för att veta hur stor den relativa stressen blir. största delen av urinen är väl ändå vatten, såvida man inte är uttorkad.
Jodå, men urea är giftigt för oss (vilket mycket annat är också i tillräckligt höga halter) och bor du så du får i dig arsenik t.ex. så anrikas det i urin. Är man frisk i övrigt tror jag man kan dricka rätt rejäla mängder (isch!) iofs, men jag *tror* faktiskt inte att det är nyttigt att göra det på regelbunden basis (eller många varv) (isch! igen). Nä, nu måste jag jobba lite också 8-)) Må gott!
Skicka en kommentar